Lyssna på Magdalena Malm, direktör för Statens konstråd, om offentlig konst. Podcast av Konstfrämjandet i samarbete med ABF och Statens konstråd.

Vimpeln, 1972
Björn Erling Evensen
På en dold platå mellan husen på Västra vägen står tre järnmaster. Topparna pryds av rostiga skrotfynd från gamla Hagalund; en flaggknopp, delar av järngrindar och butiksskyltar. Sakta vittrar delarna bort men masterna står kvar och utmärker platsen.

Till minnet av en stad, 1972-77
Karl Göte Bejemark
Skulpturgruppen i brons kan tolkas som en hyllning till gamla Hagalund och som en del av konstnärens egen historia. Idén fick Bejemark när han i början av 1970-talet hittade delar av nedrivna trähus. Några delar användes till minnesmonumentet: Porten vid parkens ena sida och verandan på dess andra sida är avgjutningar av träbebyggelsen. Det lilla huset, som också är ett fågelbord, symboliserar husens snickerier. Loket påminner om lokstallarna som en gång i tiden låg i området, där han själv arbetade en tid. Andra överföringar uppstår när han placerar dåtidens lokala rikskändisar som Olle Olsson vid staffliet och boxaren Harry Persson, bredvid milstolpar i sin egen karriär. Bejemarks inträdesprov till Konstakademien var den kvinnliga överkroppen och älgen var det sista han gjorde på skolan. Älgen kan ses som en symbol för hur skog och djur fick ge vika för väg- och husbyggande.Tunnelbanan, tunnelbanan.

Tunnelbanan i Solna centrum, 1975-92
Karl-Olov Björk och Anders Åberg
Den konstnärliga gestaltningen i Solna centrums tunnelbana visar älgen som symbol för naturen och stadsutvecklingens konsekvenser. Konsten på stationen berör ämnen som diskuterades när Hagalund omdanades; glesbygdens avfolkning och miljöförstöring, vilket är aktuella debattämnen än i dag.

Och penslarna börjar röra på sig, 2014
Maja Sten och Tyra von Zweigbergk
När du närmar dig de bevarade villorna med snickarglädje från 1890-talet, hamnar du plötsligt mitt i en målning av Olle Olsson Hagalund. Konstnären älskade sitt Hagalund så mycket att han tog med det i sitt namn. Verket är en återgivning av konstnärens signatur och titeln ett citat av Olle Olsson som konstnärsduon stötte på när de forskade om honom. Den är uppförstorad ca 14 gånger, i samma röda färg och med placering längst ned på staketets högra hörn. Verket fungerar även som entréskylt till Olle Olssonmuseet och är en påminnelse om hur synen på den bevarade kulturmiljön förändras över tid.

Fasadgestaltning, 1969-73
Bo Ahlsén och Lars Abrahamsson
När de stora bostadshusen i Hagalund uppfördes fick en arkitekt och en konstnär i gemensamt uppdrag att konstnärligt gestalta fasaderna. Visionen var att husen skulle upplevas som gigantiska atlantångare på färd mot ett nytt modernt samhälle där människor skulle bo med ljus, luft och grönska högt över bilarna. Höghusens glaserade plåtar i blå emalj skiftar i himlens nyanser och bryts av mot bottenvåningarnas jordfärgade klinkers. Den konstnärliga gestaltningen binder samman gaturummet och skapar en helhetsmiljö som gör Blåkulla till ett miljonprogramsområde av nationell betydelse.

Konsten är fotograferad av Elisabeth Boogh, Stockholms läns museum, förutom i Tunnelbanan där Johanna Molvin, Solna stad har tagit bilden.